Måndag igen....
... och helgen bara flyger iväg.
På fredagen blev det tjejgalej med god mat och sällskapsspel, alltid lika trevligt. Sedan på lördag blev det slalomåkning med Iza och en insikt att jag måste köpa nya pjäxor, glappar den inte så domnar ena foten bort för att man spänt för hårt. Tråkigt när inte grejorna sitter som det ska.
Och sedan på kvällen blev det ju givetvis meloditv, jag kan inte förstå vad denna internationella juryn har för smak, man blir ju bara förbannad.
Och däremellan har det ju varit skidskytte/längdskidor att titta på, gud va jag skrattade när ryssen ramlade i sista backen. Så går det när man inte är lite givmild, Södergren var så värd silvermedaljen!
Igår rullade E från mage till rygg för första gången. Man blir så stolt att man skriker rakt ut, tar upp ungen och filten och springer upp och lägger han på toalettgolvet så han får visa pappa som står i duschen vad duktig han är.:)
I morgon åker jag och E till stan på besök. Också ska jag köpa en bänk till hallen. Frågade min kära sambo om inte han kunde snickra en bänk som man kan sitta på och med förvaring under, till hallen, men innan han börja snickra på den så hittade vi en perfekt bänk inne i stan. Så den blir det, hoppas det blir bra, man kan aldrig få nog av förvaring i hallen.
Är äntligen färdig med att byta jord på mina blommor, har dock tagit en stund. Och så har jag bytt gardiner och putsat alla fönster i hela huset. Så nu känns det som jag kan lägga det projektet åt sidan och koncentrera mig på hundutställningen och dopet. Undrar just vart prästen tog vägen.... han skulle komma i tisdag men han dök aldrig upp så jag undrar om jag har tagit fel på månad eller nåt....måste ringa honom imorgon.
Ser fram emot när min syster från sthlm kommer och hälsar på.
Dagens middag: tagliatelle med pastasås av skinka
Nu ska jag titta på Familjen Annorlunda och får sig en tanke att man har det ganska lugnt ändå med "bara" två barn och en hund. Tänk dig 12000-14000 kronor i bara mat i månaden!
//Jenny
Tävling
T.o.m 24/2
Hoppas ni får en trevlig helg!
Kram
Livet är kort
Jag trodde inte att just hon skulle kunna bli så här sjuk. Man får sig en tankeställare. Livet kan vara över när man minst anar det.
Därför tycker jag att det är så viktigt att leva i nuet, ta vara på den dagen du har, ta dig tiden med barnen nu och slösa inte energin på struntsaker. Var tacksam för det du har!
Han har upptäkt näsan!
Ja då har helgen gått och en ny vecka har börjat. I helgen har det som sagt snöat rejält. Riktigt roligt tycker jag, finns det roligare än att slänga sig i snön och brottats endera med hunden eller med Iza. Jag kommer nog alltid vara som barn när det gäller snön. Att få gå ut och skotta snö kan man ju bara se som ett träningspass, ett gratis dessutom.
I fredags blev det ett pass i längdspåret, men jag var nära på att vända för när man kommer upp och ser att det fortfarande är -16 grader på tempmätaren. Det var i det kallaste laget att åka.
Men jag må ge all heder åt er som ordnar spåren på berget. Dem är jätte fina och så roligt att ni har dragit upp vägarna också. Synd bara att det är någon J..v.l som ska förstöra dem hela tiden.
Izabelle tävlade ju i lördags och kom tvåa, stolt som en tupp var hon, men på kvällen blev det benvärk för hon hade ju åkt slalom i ca fem timmar.
Evian har upptäkt sin näsa i helgen, han kan ligga i flera timmar och känna på sin näsa med sina små händer. Sticker man fram ansiktet så möts man av ett stort leende, det är ju så mysigt nu med alla framsteg.
Nä nu har jag ätit upp så nu ska jag och Evian gå ut och skotta.
See you later!!
Vad gör man om dagarna!
"projekt" dem senaste dagarna:
- Baka frukostbullar
- åka längdskidor
- Iza, tog hål i öronen
- gå bort på besök
- bvc med Evian
- Ge mina krukväxter ett nytt liv med ny jord.
- Boka tider med bla prästen
- gjort dopkort
Ja det är kanske inte så lite ändå när man tänker efter, med tanke på att det är nästan ett helt projekt att ta med en tvåmånadersbebis (och Iza) med alla dessa kläder som ska på och av hela tiden.
I går tog min lilla tjej hål i öronen. Förberedde henne lite innan att det kunde göra ont och hon hade också pratat med en kompis som nyss gjort det också. Så hon var lite beredd på vad som komma skall. Väl där sittandes i stolen och valt sina örhängen -rosa blommor ( vad annars! :) Så rykte hon bara till när dem tog hålen, men lite tam var hon allt. för det var inte mycket hon sa. Minns själv när man tog dessa första hål och man var så mallig. Jag var faktiskt runt sju år jag också (inte äldre om ni tror det!)
På kvällen skulle hon iväg och åka slalom och det skulle prövas slalomhjälm -AHH det gör ont!! -ja kan du inte ha hjälmen få man inte åka slalom! sa jag. Då hade vi inte ont i örat längre. Och iväg och åkte slalom gjorde hon, hon skulle ju träna inför slalomtävlingen på lördag.
Igår prövade jag mina jeans igen och jag kom i dom. Yes! Ställde mig på vågen i morse för att se, har bara två kilo kvar av dem tretton jag gick upp under graviditeten. Tror att Evian har tagit kilonen för han går lika snabbt upp som jag går ner, han väger ju nu ca 7 kilo och är två och en halv månad...... vart ska detta sluta. Glad är jag att jag inte har haft något problem med att gå ner i vikt, jag har ju inte ens försökt att göra det. Men tycker synd om tex syrran som verkligen måste satsa jätte hårt för att gå ner. Att det kan vara så olika ibland.
Nu ska jag i alla fall åka iväg med skräp till sorteringen, byta blomjord på några blommor, och sen om temperaturen sjunker lite så ska jag och gubben ta en sväng i längdspåret.
// Jenny
